Nyfriserad tjej och en vild baby i magen!

De som känner vår lilla Alba vet att hon är en ganska bestämd liten person. Moster sa det senast i helgen att hon är så bestämd. Till skillnad från Etta som man kan prata sig ur en situation med. När Alba har fått för sig något så är det bara "my way or the highway" som gäller. Jörgen brukar säga att Alba är inte bara lik mamma till utseendet utan även väldigt lik i humöret och sättet. Jag brukar säga att det är bra med en stark vilja. Hon vet vad hon vill här i livet. Även om det kan fresta på tålamodet lite ibland.

Ja då kommer jag till klippningen igår...

Alba var inte på humör för att klippas. Ville inte ha förklädet på sig. Tänkte inte sitta i stolen själv. Satt i pappas knä en ca 1 minut sen fick det vara bra tyckte hon. Hon fick tag i en bil som hon körde på golvet med. Och denna fantastiska tjej som skulle klippa Alba sätter sig på golvet och jagar efter Alba och klipper henne i farten på golvet. Hon satt på huk och på knä och i alla möjliga konstiga ställningar för att hänga med Albas framfart. Till slut fick hon henne att stå upp och titta ut genom fönstret på bilarna så att hon kunde klippa nacken också. Helt otroligt. Det är så här ibland när man klipper barn sa hon bara. Hon har själv en son som är tre år så hon visste precis hur det kan bli.

Vi var på mödravården två gånger igår. Morgontiden var felbokad så vi fick komma tillbaka på em. Det var synd för Jörgen kunde inte följa med då. Vi lyssnade på bebbens hjärtljud som lät alldeles perfekt, 140 slag i minuten. Flera gånger sparkade bebben så att hela magen hoppade på mig. Sen skulle mitt blodtryck kontrolleras. Barnmorskan frågade om jag kände mig lugn och avslappnad. Jag kan inte låta bli att tycka det är en ganska kul fråga. Alba for fram som en vilde i undersökningsrummet. Tände och släckte taklamporna. Kröp på golvet under sängen och klättrade i fönsterna och drog i gardinerna samtidigt som vi pratade och jag blev undersökt. Ja tänkte jag bara så avslappnad som man nu kan vara i en sån här siuation. Jag brukar alltid ha ganska lågt blodtryck så nu trodde jag att det skulle vara ganska högt men 110/60 blev det så det var som vanligt ändå.

Alba var inte på sitt bästa humör på vägen hem efter besöket på mödravården. Jörgen satt på möte och skulle inte hinna hem till middagen. Så Alba och jag körde till Mc Donalds och köpte middag. Gott gott gott tycker Alba. Och roligt med kartongerna som maten ligger i.