Senaste dygnen...

Söndag:

Alba vaknar med feber. Är trött och slö och orkar inte annat än att titta på tv. Hon hostar ganska mycket. Hostan blir värre och värre under dagen. På em hostar hon så att hon kräks flera gånger. Hostan blir annu värre och mot kvällen har hon börjat att hosta så hon kiknar. Hon har fått lite jobbigt att andas då också. Jag ringer till sjukvårdsuppl. och får en tid bokad på närakuten kl 20.00. Jörgen åker dit med henne och vi får en hostmedicin med morfin i till henne.

Theo har också feber men utan symtom och det får man inte när man är så liten så efter kontakt med sjukvårdsupplysningen måste jag nu åka till akuten med honom. Vid 22 på kvällen är det min tur att åka till akuten. Det går inte riktigt att se vad det är för fel på Theo. Han är ev lite röd i ena örat men det är svårt att se. Han har en lite förhöjd snabb-sänka. Läkaren skriver en remiss till öronmott och om han fortfarande har feber i morgon måste vi dit så att de får titta i öronen med microskop.

Måndag:

Alba hostar på men det är inte lika jobbigt. Hostmedicinen med morfin verkar ganska bra tycker vi. Hon har hög feber 39-40 grader hela tiden.

Theo har fortfarande feber så vi åker till öronmott och får konstaterat att han har öroninflammation. Lite kinkig är han emellanåt när jag ammar honom annars så märks det inte mycket på denna lilla solstråle att han är sjuk.

Tisdag

Alba hostar och hostar hela natten. Hon kan inte sova för att hon hostar hela tiden. Vid 4 tiden börjar det bli riktigt jobbigt för henne igen. Nu har hon fått hostmedicin med morfin i och bricanyl som tidigare har hjälpt henne ganska bra. Detta har ingen effekt alls just nu. Jag ringer sjukvårdsupplysningen igen och de hör hur hon låter och säger att vi måste åka till akuten med henne. Klockan 05.00 sitter Alba och Jörgen i bilen igen. Vid sju på morgonen kom de hem igen efter att fått inhalera adrenalin. Hostandet fortsätter i stort sett som tidigare...

Vid 13-tiden börjar det bli riktigt jobbigt igen med hostan. Ingenting hjälper och det märks på Alba att hon får emellanåt jobbigt att andas och får inte riktigt luft. Jaha det är ju bara att åka in igen då. Jörgen åker till jobbet med Theo och jag åker till akuten med Alba. En stund efter att vi kommit till akuten får Alba jättejobbigt att andas. Jag fick snabbt tag på personal och såg till att de kom in till oss och hjälpte henne. Det är i såna situationer man bara känner att nu får jag fan PANIK. Men det kan man ju inte. Man måste ju hålla sig lugn och det är så fruktansvärt svårt. Jag har fortfarande bilden av Alba framför mig som tittar på mig och kippar efter luft och säger medicin mamma, åka hem mamma. Det var så synd om henne. Men det blev lite fart på personalen i alla fall. Adenalin och kortison serverades ganska snabbt.

Sen blev det plötsligt bestämt att vi skulle till öronmottagningen för att det är de som är experterna på falsk-krupp. Då fick vi gå dit och träffa den läkaren där. När hon träffade oss sa hon att det inte lät så farligt hon kunde inte förstå vad läkarna på akuten pratade om. Men vad konstigt att det inte lät så mycket när de proppat i henne en massa mediciner?! Vi fick stanna på observation en timme så att de kunde lyssna på henne. Alba sprang sprang runt och hostade en timme där. Läkaren tyckte fortfarande inte att det var så farligt så det var bara att åka hem igen med en hostandes liten tjej.

Den natten var trots allt ok.

Onsdag

Alba hostar fortfarande jättemycket. Emellanåt lite för mycket så det börjar känas lite svajigt igen med andningen. Men idag har vi ett nytt problem. Alba är förvirrad ilsken och lite aggressiv. Hon har en märklig blick och vi får inte riktigt kontakt med henne emellanåt. Jaja tänkte jag hon är väl bara trött. Men sen blev det bara ännu värre. Hon betedde helt tokigt så jag ringde akuten igen. De ville förstås att vi skulle komma på en gång så att de fick titta på henne igen. Troligtvis har hon reagerat på något av alla läkemedel hon fått. Vi fick stanna kvar ett tag. De togs lite prover. Läkaren var lite bekymrad över att hostan inte lugnat ner sig än efter så många dagar. Egentligen skulle de vilja lägga in henne men det fanns inga platser.

Torsdag

Fortfarande feber och hosta men det är BÄTTRE. Alba är helt slut och orkar ingenting. Hon har legat på madrassen och vilat hela dan. Sovit i vagnen en timme.

Jag pratade precis med Sandra och ambulansen har varit hemma hos dem och hämtat Etta nyss. Etta fick troligtvis feberkramper eller frossa. Sandra fick ingen kontakt med henne och hon fick skithög feber på väldigt kort tid.

VAD ÄR DET FÖR SKIT VÅRA UNGAR HAR FÅTT!!!????

Uppdatering:

Etta åkte inte ambulans. Ambulanspersonalen undersökte henne och sen fick de åka till akuten i egen bil. Etta tyckte att det var jobbigt och hon var så pigg så de kunde själva åka in.