Lekplatsen!

Alba var ganska skeptisk till att gunga i början. Nu tycker hon att det är kul. Det är så skönt att ha lekplatsen direkt utanför huset. Det finns trevligare lekplatser en bit bort men denna duger gott till lek en liten stund.

Grattis pappa!

Idag fyller pappa år! Alba gratulerade med rulltårta på sängen, iklädd den här fina I Love Dad-body. Pappa blev förstås jätteglad.

Lunch med Malte, Fia och Tobbe!

Alba och jag blev bjudna på lunch idag. Bland Maltes leksaker hittade Alba en likadan gåvagn som vi har hemma. Jag hörde henne från vardagsrummet: brmmm brmmm. Och där satt hon och ville åka i vagnen. Hemma kör vi Alba runt runt i lägenheten i den. Hon tycker att det är jättekul och vill bara åka mer och mer hela tiden. Jag trodde knappt jag skulle kunna räta upp ryggen efter turen vi hade i morse hemma. Men vad ska man göra när gulle-pluttan har satt sig i vagnen direkt på morgonen och säger brmmm brmmm...

Malte tycker att det är så kul att gå så han körde lite med Alba i den.

Nya upptäckter!

Igår upptäckte Alba något nytt. Kastruller och något ännu bättre: kastrull-lock he he. De kan man ju banka med så det låter riktigt högt. Det uppskattar våra grannar nog. Speciellt den trevliga tanten som bor under oss. Det kan hon gott ha!

Vårmysigt ute på filt

Tog dessa för några dagar sen. Sandra och Etta var här förra veckan, de stannade fyra dagar det var såååå mysigt att ha dem här så länge.

Vi träffade Caroline och Maja, Sofia och Malte, Mia och Oskar i stadsparken en dag. Kalle och Signe var också där. Sen träffade vi Sofia och Malte igen dagen efter och gick till en stor lekplats vi hittat som är perfekt för både små och stora barn. Barnen tycker att det är så kul att gunga.

Lite härliga bilder från dagarna utomhus i parken och från lekplatsen.

Morfar Tom är sjuk!

Idag blev morfar opererad på sjukhuset i Kristianstad. Han har haft väldigt ont i gallan hela veckan och åkt fram och tillbaka till sjukhuset flera gånger. I förrgår natt blev han inlagd på sjukhuset och han har sen dess bara blivit sämre och sämre. Idag blev det akut operation och gallan plockades bort helt.

Det har varit en trött och sliten morfar Tom vi pratat med sista dagarna. Nu ikväll lät han mycket piggare och gladare. Han var så glad att det var över. Nu kan vi alla andas ut lite och bara hoppas att det ska fortsätta att bli bättre. Det är väl en liten tid hemma nu som han kommer att vara ganska omtumlad. Men med mormors omsorg är morfar snart på benen igen och far Europa runt i vanlig ordning. Norge står näst på tur. De skulle egentligen varit där i början på veckan men fått ställa in allting.

Det känns verkligen inte bra att vara så långt från varandra när det händer sånt här. Skulle vara så skönt att bara kunna komma och hälsa på lite snabbt och se hur det är med alla.

Alba har blivit 9 månader

Ännu en månad har gått. Vi har varit på BVC idag på öppna mottagningen och vägt och mätt Alba. Det är så bra att gå dit och få lite råd och tips om mat och sömn bla.

Alba väger 7975 g och är 67,5 cm lång.

Mamma och pappas mått i samma ålder:

Mamma: 6450 g och 74 cm

Pappa: 9820 g och ca 73 cm

Myser med mamma

Mys i mammas knä på eftermiddagen. Nu känner jag verkligen att jag vill stoppa tiden ett par månader och bara få njuta av Alba. Tiden går alldeles för snabbt fram tycker jag.

En god vän på besök!

Igår var Cihan och hälsade på Alba och mig. Det var länge sen vi sågs så det var väldigt trevligt. Cihan ska flytta från stan ett tag. Hon har fått jobb i Danmark ett år så vi kommer inte att kunna ses så ofta och det känns trist.

Cihan fick toppbetyg av Alba. Alba har blivit ganska blyg för personer hon inte träffar så ofta och tycker inte om att andra håller i henne. Men det gäller inte för Cihan Alba blev väldigt förtjust i henne. Skrattade och log och charmade in sig gjorde Alba gullpluttan.

Vi kommer att sakna dig Cihan!

Kom snart tillbaka till Uppsala igen!

Etta fyller ett år!

Här sitter Etta och morfar och undersöker en mobiltelefon. Det är ju så spännnade med saker som inte är leksaker som man egentligen inte får leka med...

Vi har precis ätit frukost och är lite morgontrötta.

Jag kan inte fatta att Etta fyller ett år den 26. Vart tog det här året vägen?! Jag blir alldeles pirrig i kroppen när jag tänker tillbaka på när vi var på väg till södersjukhuset i stockholm för att träffa Etta första gången. Jag var gravid i sjätte månaden och kunde inte riktigt förstå att det snart skulle vara vi som satt där med en egen liten baby. När vi kom in på rummet sitter Sandra o Hasse som två spöken i sängarna. Bleka och helt slut. Sandra lite stenad av morfin efter kejsarsnittet. De såg så förvirrade ut. Och så detta lilla under, ett litet mirakel som låg där på sängen och sov så gott. Mormor var först ut med att hålla och det var knappt att vi andra fick komma till. Vi kände oss som paparazzi fotografer. Det blixtrade i rummet under hela besöket nästan. Vi stannade inte så länge för Sandra och Hasse behövde få vara ifred och vila.

Minnen för livet. Underbart att tänka tillbaka på.

Finaste fin!

Här provar vi lite av Ettas gamla kläder. Jag tyckte att Alba blev så otroligt söt i mössan och bodyn. Tänk vad många hon kommer att charma när vi är ute och går med vagnen i den här söta mössan. Det är ju inte bara för att jag är hennes mamma förstås men hon är ju så klart den sötaste tjejen jag känner.

Många att fira i mars!

Mamma och pappa/Mormor och Morfar kom upp i helgen för att fira alla som fyller år nu i mars. Först ut är Hugo den 12. Sandra o Hasse 5 år den 17. Jimmy den 19. Pappa och Etta den 26 och Jörgen fick också vara med på ett hörn han fyller den 12 april.

Vi firade i vanlig ordning med Tjoffes special den bästa tårtan som finns. Vi bjöd på den på Albas namnkalas och den är så himla go. Det var en stor tårta beställd så bitarna vi tog var minst sagt stora he he.

Vårpromenad med busig baby!

Vilket underbart väder vi har fått. Riktig vår har det blivit. Det är så skönt att äntligen kunna ta på Alba lite mindre kläder när vi ska ut. Hon satt tom utan vantar igår och tyckte att det var så kul att kunna använda händerna i vagnen. Det finns säkert mycket där som hon velat undersöka under lång tid. Det är så kul med olika årstider. Det varierar och ger verkligen omväxling i tillvaron.

En sak som jag kom på igår är att vi måste ju ta fram selen till vagnen. Den ligger nerpackad under åkpåse och skinnfäll men den finns redan i vagnen. Vi har en busig liten tjej som gärna vill försöka klättra ur vagnen när hon ser nåt spännande.

Hjälper till!

Det är väldigt kul att sortera och ordna lite bland pappas strumpor. Alba kan inte förstå varför de ska vara i korgen.

På fötter igen!

Knappt så man vågar skriva det men nu är det bara lite hosta och snor kvar...
I över en månad nu har det varit det ena efter det andra. Magsjukan tog hårt och det har inte funnits mycket ork över till annat efter det känns det som. Nu har vi lagt ännu en liten magsjuka med hög feber och lite kräkningar bakom oss. Direkt på det blev Alba rejält förkyld men nu äntligen har den börjat ge sig också. Det är så tråkigt att sitta inne hela dagarna.

I morgon ska vi träffa Malte och Fia!
Det ska bli så kul. De kommer hit på lunch. Om Alba är på humör ska vi kanske visa dem att hon numera kan dansa. Det är så otroligt sött när hon står och gungar med stora blöjrumpan i sån fart att hon håller på att slå huvudet i bordet.

En ny sak som Alba börjar göra i dagarna är att gå med sin gåvagn. Hon tycker att det är så spännande.

Kan själv!

Titta vad duktig jag är. Jag kan både äta och dricka själv!

Vår dagliga promenad!

Här går vi nästan varje dag jag och Alba. Det är uppe vid 4H gården som ligger en liten bit från där vi bor. Det är en så härlig känsla att gå förbi gården det känns som om vi är mitt ute på landet. Det luktar bondgård och det finns djur att titta på och de stora öppna fälten och hagarna. Inte så dumt. Alba sover så gott i vagnen och får massor med frisk luft. Jag börjar längta lite till våren nu måste jag erkänna. Så härligt att få ta av lite av vinterkläderna och få värma sig i solen snart. Varje årstid har sin tjusning.

I morgon åker Alba och jag till Vidja ett par dagar. Vi ska tillbaka till Uppsala på lördag. Vi skulle ha åkt för två veckor sen men då blev Alba så sjuk. Det ska bli så kul att träffa kussen Etta och Sandra o Hasse förstås som har sportlov nu.

Min lilla fina tjej!

En helt underbar bild. Att man kan älska en liten person så mycket. Jag är så förälskad i min lilla Alba. Så otroligt stolt över att vara hennes mamma. Det är som att bli överkörd av ett tåg full lastat med känslor varje dag.

Barn-säkert!

Nu har vi så smått börjat att barnsäkra lägenheten. Det är saker som man plötsligt bara upptäcker att så här kan vi ju inte ha det. Detta är väl bara början antar jag. Vi får ta det lite som det kommer.

Alba är så otroligt nyfiken på allt vi gör. Det tog inte många sekunder innan hon var med och inspekterade vad jag höll på med.

Söndagsmys!

Det är inte lätt att ta kort på denna lilla vilde. Hon blir så glad när hon får syn på kameran och ska direkt upp i knät och försöka ta den.

Det är inte så lätt att ha henne i knät heller för hon sitter inte stilla när vi ska ta kort. LIte suddigt men ganska ok ändå.

Vi har varit på Babyland idag och shoppat. SÄKERHET stod högt på listan. Alba drar ut lådor, öppnar skåp och ställer sig upp lite här och där nu så det är på tiden att börja babysäkra lägenheten. I vanliga fall brukar det bli en massa annat som hänger med ner i påsen när vi är på babyland men inte idag. Kanske tur att vi inte hunnit få förädrapengen innan helgen he he. Det är ju så kul att köpa saker till Alba. Oftast om jag är ute och ska handla nåt till mig själv slutar det med att det blir nåt till Alba.

Ekologiska grönsaker!

Nu har vi beställt och fått vår första eko-låda. En låda med ekologiska grönsaker som levereras direkt hem. Vi har valt en som heter lantlådan och som ska vara lite av en utmaning. I den får man lite ovanliga grönsaker. Jag gick och väntade med spänning på den idag. Den stod och väntade så fint utanför dörren när Alba och jag kom in efter vår dagliga promenad.

Denna veckan var det mandelpotatis, morötter, palsternacka, svartrötter, rödbetor, gul lök, kålrot, vitkål, basilika, krasse, enoki-svamp och några saker till som jag inte kommer på nu. Spännande med lite nytt. Svartrötter har jag aldrig lagat mat på bla.

Underbara vinter!

Jag kan inte säga det tillräckligt många gånger men jag tycker verkligen om vintern och ännu mer när vi bjuds på dagar som idag. Strålande solsken, minus 15 grader och ingen vind. Jag riktigt myser när jag är ute med Alba i vagnen. Jag tror att Alba också tycker om det för hon sov i en och en halv timme idag. Hon brukar bara sova en halvtimme. Jag hoppas att vi får lika fint i morgon. Det är minus 18 nu så det kommer att bli en riktigt kall natt. Vi hoppas på en ny fin dag i morgon.

Lite mörka moln har vi dock haft här idag. Alba kräktes ett par gånger på e.m., ganska mycket tyvärr. Vi skulle ha åkt till Vidja i dag egentligen, för att träffa kusin Etta ett par dagar men det blev till att ändra på planerna. Det är så svårt att veta om det fortfarande smittar men det är nog bäst att inte träffa andra barn så länge det inte är helt bra med Albisen.

Ute på promenad!

Det här tog jag igår på eftermiddagen när vi var ute Alba och jag. Det är så skönt att få komma ut en stund varje dag nu igen. Vi mår så bra av det båda två. Livet det återgår så smått till det normala igen. Sista kräk-kläderna är nu upptvättade och allting är nog borststädat från lägenheten. Farfar ringde tidigare ikväll och berättade att Farmor blivit sjuk. Det var ju tråkigt när de var så snälla och kom upp och hjälpte oss. Vi smittade ju ner farmor med vinterkräksjukan i december när de var här då så nu får vi väl se när farmor vågar komma upp hit igen....

Före- och efterbilder!

Kinderna är lite mindre på lilla-stumpan. Alba är på gott humör nu igen. Lite mag-knip emellanåt, men vem hade inte haft det efter att kräkas fem dagar i rad. Ödalens håller på att hämta sig igen och det är så skööönt.

Slagna hjältar!

Jaha då var det åter dags i morse att åka till barnakuten. Alba fortsätter att kräkas och ha diaree. Hon var så trött och slö igen och låg bara och tittade med tom blick. Nu är det så svårt att veta om det är för att hon är helt utmattad efter dessa hemska dagar eller om hon håller på att bli sämre igen. Med 14 kräkningar+diareer senaste dygnet så kände vi att vi ville in och få henne undersökt igen. Vi är numera kändisar på akutmottagningen. I receptionen sa jag bara hej hej nu är vi här igen med Alba. Ok sa sekreteraren ni kan sitta ner i väntrummet så kommer det strax en sköterska. De är väldigt bra personal på barnakuten. Trevliga och lugna och de förklarar och berättar om precis allting de gör.

Vi fick en sydeuropeisk läkare denna gången. Alba blev väldigt förtjust i honom. Från att ha varit jättekinkig och ledsen började hon le och försökte ta läkaren i ansiktet. Alba gillar killar med mörkt hår och bruna ögon. Hon är väldigt förtjust i sin morbror Jimmy som också har ganska mörka drag. De påminner henne kanske om pappa.

Överläkaren kom också in och undersökte Alba. Han träffade henne då hon var inlagd med dropp. Han sa att hon fortfarande är lite uttorkad men att det borde snart ge sig så att hon kan bli bättre av sig själv. Men det är bara för oss att komma in igen om vi inte tycker att det funkar eller om hon blir slö igen. Proverna såg ganska bra ut på henne idag så det var inte aktuellt med ett nytt dropp.

Vi har spyor som ligger lite överallt här hemma. Det mesta upptorkat men det finns säkert kvar nånstans som vi glömt och inte hunnit ta. Känns som en enda smitthärd hela lägenheten.

Bilder på Alba och Jörgen helt utslagna i soffan. Köket när det var som värst. Allting framplockat i en enda röra.

Farmor och Farfar är på väg hit nu. De är nog här om några timmar. Det ska bli skönt att få lite hjälp med Alba nu. Känns som om vi är på gränsen till vad vi orkar. Jag blev också sjuk och är inte riktigt bra än.

Maginfluensa.....

Det började natten mellan söndag och måndag. I Måndags kväll var vi på barnakuten i 4 timmar med Alba som då var slö och så trött att hon inte orkade amma längre. Det var så jobbigt att se denna lilla pigga tjej bara ligga där och stirra med tom blick. Gråblek i ansiktet.

Vi åkte hem med råd om hur vi skulle få i henne vätska. Inget trevligt precis men vad ska man göra. Hon skulle ha 5 ml vätska var femte minut när hon var vaken. Och så höll vi på hela kvällen och natten. Tvinga i henne en spruta med vätska i munnen stackarn. Det var inte populärt men det gick. I tisdags morse var det något lite bättre. Sen kom diarréerna.... Minst en gång i timmen kom det och vi hade inte en chans att hinna med att få i henne vätska i den takt hon förlorade den. Vi gjorde så gott det gick men det slutade bara med att hon började kräkas igen. När hon inte hade kissat på 7 timmar var det dags att åka till akuten igen. Hon var inte så dålig när vi åkte men hon blev sämre på sjukhuset. Proverna visade att hon inte alls mådde bra och vi såg ju på henne att det var värre än vad det varit kvällen innan. Hon var så trött och ville bara sova hela tiden. Hon hade tappat 350 g i vikt på 24 timmar. Det är vad hon går upp i vikt på en månad ca.....

De fick sätta nål på Albas lilla hand och börja ge henne dropp för att hon skulle börja må bättre.

Det var så skönt när droppet kom i gång så vi kunde börja slappna av lite och inte hålla på att tvinga henne dricka hela tiden. Jag tyckte så synd om henne när hon låg där i baby-sjukhussängen som ser ut som en bur man har djur i. Lilla handen inpackad i gasväv och en stor droppslang kopplad dit. Det är inte kul att vara sjuksköterska och veta så mycket som man gör alla gånger. Hormonell-knasig som jag fortfarande är så var jag ju stundtals övertygad om att hon inte kommer att klara sig. Paniken rusar runt i kroppen. Vi sov alla tre i samma sjukhussäng. Sov och sov..... Det var trångt och Alba var ledsen och skrek en hel del.

I morse var hon piggare och allting verkade bra igen. Hon hade inte kräkts på 12 timmar så vi fick åka hem. Efter 20 minuter hemma kräks hon och får jätte-diarré. Jag tror jag blir tokig snart. Nu ska jag vänta och se hur det går i em mot kvällen till. Fortsätter det så åker vi in igen ikväll. Lilla lilla älsklingen...