
Det är höst i Uppsala. Det är något magiskt över hösten kan jag tycka. Träden är så vackra i alla sina färger. Solen skiner och värmer fortfarande lite. Man vet att vintern är så smått på väg. Jag hoppas på en riktig vinter med MASSOR med snö. Kände mig så snuvad på detta förra året. Igår fick jag minsan skrapa rutorna på bilen. Alba satt och skrek i bilen och ville inte att jag skulle ta bort det isen. Theo sympati-skrek med syrran eller nåt. Härligt start på morgonen.
Alba är på dagis idag. Theo sitter just nu och sover i gungan. Nu tycker Alba inte om dagis längre. Hon deklararade det flera gånger i morse innan vi skulle iväg. Och hon blev riktigt ledsen när jag lämnade henne. Men jag vet att hon har så roligt där så det känns inte lika hemskt längre när hon blir ledsen. Theo gör framsteg. Han har börjat försöka ta tag i saker och han lyckas ibland. Han är fortfarande en väldigt glad kille. Har börjat att kunna visa lite humör också som tex i bilen på morgnarna. Han tycker inte att det är så roligt att sitta fast där. Han brukar skrika en liten stund men sen somnar han. Sista nätterna har han ätit nästan en gång i timmen. Man känner sig som en stor napp. Jag ska prova med ersättning igen. Jag tyckte inte att det gjorde så stor skillnad tidigare men jag får väl prova igen. På morgonen är man ju så trött så man fattar inte hur man ska orka en dag till ibland. Men så skiner Theo upp som en liten solstråle med sitt allra charmigaste lilla leende och då smälter mammas hjärta. Trött? Vad är det för nåt? Kanske inte riktigt så effektivt men nästan.
Lite bilder på kidsen också! Och en liten film. Det är så mycket att välja bland. Alba är fullt upptagen med att titta på Pingu i vagnen. Pappa har spelat in det och det är utmärkt underhållning för en liten tjej som annars inte alls vill sitta i vagnen. Lilla tjockis Theo är på väg att bada. Han är så rund och go.








