Då var det äntligen dags att få höra hur det går för vår lilla tjej på dagis.
Hon är nyfiken och tycker att det är roligt när det händer nya saker. Hon är alltid glad. Hon leker med både pojkar och flickor. Alba tycker att det mesta är roligt. Hon är en betraktare som sällan kastar sig in i leken utan studerar gärna de andra barnen en stund innan hon hoppar in. Hon kan också vara lite busig. Om någon av de andra barnen får en tillsägelse för nåt så testar hon gärna och ser om samma regel gäller för henne.
Hon äter bra. Är väldigt uppmärksam på att de andra barnen får annat att äta än henne ibland. Hon vill göra mycket själv. Äter med kniv och gaffel. Försöker ta av och på kläder så gott det går. Hon har börjat att kunna slappna av och sova på vilan nu. Det tog tid för henne att komma till ro med det. Hon pratar inte så mycket när de är i den stora gruppen men destu mer när det inte är så många runtomkring henne.
Hon utvecklas precis som hon ska och det finns inga orosmoln när det gäller någonting.
Det var så synd om henne igår. Jag fick SÅÅ dåligt samvete när jag hade lämnat henne. Ett av barnen hade ramlat på isen förra veckan så alla barnen skulle ha med sig hjälm från fredag förra veckan. Det glömde vi bort. Igår hade Alba inte fått lov att följa med de stora barnene ut och åka pulka för hon hade ingen hjälm. Jag kan se henne stå där inne på gården och titta efter sina kompisar som gick iväg uppför kullen med sina pulkor. Vi fick ju åka direkt efter dagis igår och köpa en hjälm åt henne. Hon fick själv välja en och hn var så glad för sin hjälm. Hon ville tom ha den i sängen i natt.
Och så kommer vi till dagis i morse med HJÄLMEN. Hon fick själv bära den med sig in och hon var så stolt och glad och visade upp den för Gun i kapprummet och Gun visade Alba vart den skulle hänga. Sen gick jag in till morgonsamlingen med Alba och när hon fick syn på Mikael där inne så släppte hon min hand och sprang in till honom för att berätta -Alba har fått en hjälm!
-Nu kan jag åka pulka med de andra barnen idag!
Lilla gumman då.
Bilden är dagisbilden som togs i höstas.
5 kommentarer:
Hej på er alla fyra barnen!
Utvecklingssamtal OJ det är något alldeles speciellt att få höra om sitt barn, hur det fungerar på bortafronten, Vissa saker känner föräldrar inte alls igen, saker som de inte gör hemma. Det mesta känner man igen och tycker det är så kul att höra andra säga samma saker och känslor som man själv upplever hemma med sina barn.
Gosiga är de båda de små, så många nya fina bilder. Fin du är i ditt korta hår Johanna.
Kram mamma mormor Laila
Vilka underbara bilder! Visst är det roligt med utvecklingssamtalen, man skulle verkligen vilja vara en fluga på väggen där ibland. Se vad dom gör där och hur dom uppför sig, framförallt under måltiderna!! :)
Skönt att hon börjar kunna slappna av på vilan oxå, hon behöver ju oxå sova lite!
Kram Fia
Hej,
Alba har ju sin far att brås på när det gäller att vara en betraktare.
Jörgen kunde titta och begrunda en hel förm. innan han bestämde sig för om han skulle var med, eller göra något på egen hand. Det hjälpte inte att pusha på honom.
Fina bilder på dom små.
Kramar från farmor o. farfar
Vilken fin bild på Alba och så trevlig och fina saker ni fick höra om henne och hennes utveckling! Vilka vackra ögon Theo har, bedårande.
Såg ditt sms så här följer mallamyras.blogg.se men jag är inte alls lika duktig på att skriva så ofta som ni gör...
Trevlig helg! (själv hemma med feber mm idag)
Kramar,
Malin
Man kan aldrig höra för mycket om sina barn!!!!!!
Maja hoppas att Alba och Theo vill komma på 3-årskalas den 21 februari kl 14!!!
Kram
Skicka en kommentar